Ruth

9 augusti 2007 00:23

Får gratulera till ett framtida båtliv ! Jag är född i fiskarnas tecken, men ack så rädd för det djupa vattnet, vet jag att jag inte når botten så kan jag kräkas. Åskan som skulle bli i dag slapp jag gudsjelov, fasade för den. Har inte hört åska i sommar, helt ofattbart, men underbart !

Jenn

9 augusti 2007 10:54

Gratulerer med båt..synd du er redd for vatten da Leila,ellers kunne du sikkert hatt mye glede av den.Jeg har ikke vett på å være redd for vatten,men elden derimot har jeg stor respekt for.
Bedre vær her og nå,men akk så kvavt..sommeren kom sent i år..
Ha en fin dag.Kram

Camilla

9 augusti 2007 17:45

Grattis Vännen!
Har precis kommit in från sjön...Var såå härligt, vi fick 2 abborrar och en mört.
Och nu ska Johan ut lite själv...
Jag vet hur det känns... jag var lika dan i början. Jag ville inte åka längre ut en jag bottnade...Men vi tog det försiktigt och var mest intill land fast vi satt i boten..Måste sätt roligt ut.. Sedan övervann jag den rädslan och idag går det bra. Hoppas att du vänjer dig, ta det bara i din egna takt och man ska ha respekt för eld och vatten.... du har inte varit någon häxa i ditt tidigare liv....skratt... Du har varit pixel drottning och är det fortfarande...Kram på dig ..Camilla.

Annetteh

11 augusti 2007 09:30

Godmorgon Leila! Jag förstår precis hur du känner dig angående båtar! Jag är precis likadan. Min mans stora intresse är ju båtar och jag har försökt att gilla det också men det går bara inte. Jag känner mig bara stressad! Först ska man ju gå i och vilken fot ska man sätta i först då??? Sen gungar det ju så man inte kan hålla balansen! När barnen var små fick de inte röra sig i båten, helst hade jag velat binda fast dem säkert nån stans! När de blev lite större ville de inte att jag skulle följa med; "Det är inget kul när mamma är med för vi får ju inte göra nåt kul alls då" Första och sista gången jag sov i en fritidsbåt låg jag bara och tänkte på att det är bara ett tunt plåtlager som skiljer mig från det djupa havet! Hu vilken obehaglig känsla! Stora båtar är ok, om jag får hytt ovanför vattenytan. Läste Camillas kommentar och det kanske är en bra ide, att börja på grunt vatten och sedan sakta gå längre och längre ut. Det är säkert en härlig känsla när man vågar!
Här är det mulet och risk för åska enligt prognosen. Ska ge mig ut iallfall idag ska bara morna mig lite först.
Ha en trevlig helg!
Kram

Maggan

11 augusti 2007 20:10

Tyvärr vet jag inte hur du känner dej... jag har aldrig varit rädd för vatten och älskar detta element! Kan stå länge vid forsar och bara njuta, sitta i en båt ute på en bottenlös tjärn eller i en segelbåt och man kryssar fram. Men du ska se att det känns bättre när du vänjer dej.
Kram kram

Niina

12 augusti 2007 13:07

Nämen hej! Kul att hitta din blogg såhär på en söndagseftermiddag när regnet faller och värmen trycker. Hoppas att du har det bra. Vi mår bara finfint.
Hoppas att det inte blir för jobbigt med båtlivet. Har samma olustiga känsla för mörker...men troligen är detta grundad på att jag inte ser så bra när det är mörkt.
Sköt om dig! Kram!!

Anita

12 augusti 2007 19:25

Hej vännen!
Jaså du är rädd för att åka båt. Vad synd. Skaffa dej en bra flytväst så har du en säkerhet mot det där att drunkna. c",) Nej, men jag menar det. Du känner dej tryggare. Och följ bara med när det är lugn sjö. En såndär solig, vindstilla dag, så ska du se att du kan lära dej tycka om att vara på sjön. Jag vet vad du genomlider för jag har själv varit vattenrädd. Nu vill jag inget annat än att vara på sjön i båten. Så det kan bli va? :o)
Må så gott.
Stor kram från Anita